Helgen

Har bara tagit det lugnt. Sörplat kaffe, tagi sovmorgon tillsammans med lilla N, sorterat lite papper, tänkt färdigt lite gamla tankar och funderat på hur det är fatt med den manliga delen av jordens befolkning:)

Hur inte alls självklart det är att stänga av från en människa som nog är mjuk inuti, men har ett hårt skal ikring sig, med vassa taggar som skrapar upp ens egen hud om man försöker komma ens lite nära... Hur man måste acceptera att det där skalet kan dom bara själva ta bort, kedjereaktionen av sårande och smärta kan de bara själva bryta, man kan bara hoppas att dom gör det medan tid är. Menar, man lever ju inte för evigt...