En hurtbulle-wannabees klagan

Idag ha vi varit till simhallen för första gången på läänge. Sedan var vi till boden.

Är bara hemma och lodar nu. Borde väl njuta av lugnet, men känns egentligen lite si och så. Mular in ostbågar när jag borde äta ordentlig mat. Lagade iofs just riktig mat men mest bara åt N.
Borde börja ett nytt liv men orkar knappt hålla igång det liv jag redan har. Eller kanske är det det som är grejen. Nåt som ska ge energi är att motionera.
Vet inte hur tusan man ska lyckas motionera som helt ensamstående mamma!?!
Visst vi drar en danssession här hemma i vardagsrummet ibland:) MEN det räcker ju inte. Promenader ska man komma långt på sägs det, men N vill inte åka kärra och går han själv blir det oftast snigelsafari.. Grejen är ju att man ska få upp pulsen lite. Det enda han vill är åka bil och det är ju inte såå sportigt dårå.

Jag hade hoppats att få simma lite i simhallen idag men av det vart det inget. Vi har tydligen varit för sällan till simhallen, N var på miniplask för ett par år sedan och då plaskade han glatt på med sina flytdynor. Nu är han livrädd för djupt vatten och klamrar sig bara fast vid mig om jag försöker få han att simma. Allt han vill är stå i knä-midjedjupt vatten och leka med sina badleksaker. Några marthor ockuperade dessutom terapibassängen så vi fick gå till barnbassängen. Ärligt talat det sög nalle, riktigt trist, jag blev nästan avis på en mamma som satt brevid bassängen och läste en skvallertidning.
Jag är väl kanske inte som alla andra men jag tycker inte det är så hejsan att bara titta på när mitt barn tjoar i vattnet, jag vill simma och tjoa själv *ego*

Lägg till sen att man oftast sitter o jäser vid datorn om kvällarna när kotten sover, och dessutom oftast mådar in någonting mindre nyttigt... Inte konstigt att många mammor är överviktiga. Snart är jag nog superfet.

ps. skyller detta inläggs uppkomst på min omtänksamma massör som tyckte jag sku behöva sköta om mig själv.ds

:D

Nej nu har det varit allför allvarligt här på bloggen på senaste tiden...

Jag är då en väldigt snäll, oskyldig och pryd flicka men min humor är helt uppåt väggarna.. Eller kanske snarare ner under bältet ibland;-P

Såg denna skylt i somras och var bara tvungen att stanna o ta en bild:D Vad jag förstått finns det t&m flera ställen på Åland med detta småroliga namn:)

Om någon inte förstår humorn, googla på "olla" :P

...

Ha varit borta från jobbet 3 dagar nu... men imorgon ska jag dit, det har jag bestämt.
Saknar faktiskt rutinerna det innebär att vara på jobb. Och man ska väl va glad att man öht har ett jobb..

Försöker samla mig och få allt i livet på grej som bara går.. det har väl gått sisådär då min plåtmage bestämde sig för att rasa i måndags:/
Skulle egentligen bara vilja bli ompysslad när jag är sjuk. Men istället måste man slita på, iaf nästan som att inget hänt, det är liksom bara resa sig upp och gå vidare även om man alldeles just kvidande kröp ihop på golvet på grund av magsmärtor, för man har inget val.

Jo jag är stark, jag är jävligt stark, och jag vet med mig att jag gör så gott jag kan, men jag blir förbannad när folk först försöker placera en i utsatt läge och sedan försöker dra undan mattan under ens fötter, och jag blir förbannad då folk antyder att jag inte är good enough.

Being a bitch sometimes is the only way for a woman to survive

Jag vill ha en nystart. Klippa mig och skaffa mig ett (nytt?) jobb. Byta telefonnummer. Göra slut med det förflutna, klippa de band som sliter och smärtar.

Vi hade iaf tur med vädret..

Jaha, äntligen va man hemma iaf.. Sku behöva kocka nåt men orkar inte riktigt ännu.

Va på folkrace idag då, siktade som vanligt på att komma dit tills det började dvs kl. 11 vilket ju inte är så jäla tidigt men lyckades man, nää som vanligt kom vi sent , just före 12, fast det är ändå tidigare än vanligt. Men men, måsta bara hoppa i duschen före, och N ville bada. Jag vill inte gå runt bland folk o lukta skit nej.
Så vi missade herr R, som tvinnat iväg, fast "fru" R och "barn" R va där iaf=) Någe stolar fick vi inte med oss som vanligt i hastigheten, så d blev att stå mesta tiden bara. Var till kiosken och shoppade lite stopp-i-magen, när jag sku ha kaffe va mjölken sluuut, typiskt.
Andra rundan till kiosken så på vägen därifrån lyckades N tappa sin ena korv inte mindre än TRE gånger, jippii... O den måsta jag ta upp o torka av tyckte han då.

Sen tjopp därifrån, for till jobbet med N, kollade hur d gick för dom där med förberedelserna inför morgondagen och drack lite kaffe och juice. Sen var vi på rundvandring, tittade på bilarna, traktorerna, fyrhjulingen, trynade i växthusen osså plockade vi lite blåbär:) D va nice.

Sen for vi o trynade till Pellas, kom bara till halmhoppningen o där skenade N runt i en timme på balarna typ.. Hoppas han slocknar tidigt ikv för d va verkligen astrist att bara stå där o titta på.. Vågade inte vända ryggen till o gå o se på nåt annat för då vet man ju säkert som ögat att det skulle hänt nåt, att han sku fumppat nerför en bal huvudföre eller nåt liknande. Han ville ju aldrig därifrån så d va bara att nappa tag i han till sist o dra bort surpuppan. Sen va vi o smakade på lite ost o herrn blev på bättre humör iaf. Säga vad man vill men han är inte långsint.

Sen äntligen for vi hem, N tyckte vi sku fara någon annanstans men se det tyckte inte jag. Hemma på parkeringen upptäckte jag att en mindre lampa fram på bilen lossnat o hängde som ett dött öga frampå.. JEIII, not. Försökte pula tillbaka lampan medan N vrålade av otålighet. Det gick ju måttligt bra. Jäkla skitgrejer. Vete f-n vad som hänt, ha inte tatchat i någonstans med bilen vad jag vet, kanske nåt lim lossnat pga att jag tvättade bilen igår.

Happ satt mig här för att vila lite, va så trött att jag nästan lipade när vi precis kom hem. Man ska som bara orka orka orka med alla minikonflikter, små olyckor och gnäll hela tiden. Jag gör mitt bästa för att va en bra förälder o aktivera mitt barn, göra roliga saker, och så är tacken man får en massa missnöjdhet o "dumma mamma!". O jo man blir ju som man umgås och börjar till sist tro på vad man får höra.
Därför detta gnäll idag. O här sitter man i röran, det ser ut som efter ett mindre bombnedslag här. O ska va inspirerad att kocka något. Jo jag tackar.
EDIT: Jag låter ju för tussan som min egen morsa i det här stycket:D Åh nej hjälp:)

Aaaa jag tror jag behöver semester från hela livet eller nåt.

Magiskt

Var och cruisade runt lite idag. Med lätt fot på gasen på norra Ålands vägar. Det är så fruktansvärt vackert just nu, nästan så det tar ont, nästan så man kan gråta.

Ok egentligen handlar det väl mest om att jag är i ett sånt "mood" just nu att jag är öppen för naturens skönhet.

Det slog mig redan igår på jobbet när jag var i trädgården och plockade plommon. Och då var det inte ens vackert väder:) Att det är något speciellt med hösten.

Det var iaf perfekt läge att fundera på de stora frågorna. Som, saknar jag något eller någon i mitt liv? Jag vet faktiskt inte. Men jag vet att jag är glad över vad jag har.

En låt som passar mitt humör, med en fin video som ägaren gjort till sin flickvän, sött:)

Mitt liv, med blogg eller utan?

Tänkte lite på det, att man kan ju fråga sig om det alls är någon idé att hålla igång den här bloggen?

Som det är nu skriver jag ju mest för min egen skull. Jag vet att det inte är många stackare som tar sig hit och läser iaf. Det är väl kanske så, att ska man ha en blogg skall man ha tid för den också.

Och tid är en begränsad vara, iaf i mitt liv. Det ÄR helt enkelt bara såhär nu, att jag är en helt ensamstående mamma och jag jobbar 90% av heltid.
Jag måste verkligen prioritera. Välja och välja bort. Och fundera igen.

Och det är allvar. Det ofrånkomliga hushållsarbetet irriterar mig eftersom det tar tid jag inte vill offra på sådant. Jag kan inte skyffla över det på någon annan. Inte ens sådant som kallas "karlgöra":D Men att verkligen fixa allt, för det gör jag ju oftast, det är något jag är stolt över:) Även om jag inte orkar diska precis varje dag.
Bdw det s.k. karlgörat är en minimal del av det hela kan jag säga. Rensa ett avlopp nångång, tvätta och städa bilen nångång, och föra den på verkstad. Avlopp är väldigt äckligt att joxa med men trevligt när det är klart:) Jag är väl ärligt talat lite osäker på vad allt som räknas till karlgöra, men jag behöver i vilket fall som helst aldrig stå med tummarna mitt i händerna och rådjursögonen blanka för nån extra-ben-försedd varelse:D

Det är ju trevligt att ha en dator, men svårt med tiden för den. Eftersom jag jobbar hela dagarna vill jag umgås med mitt barn om kvällarna när han är vaken... Vilket han är relativt länge för att vara en 3-åring. Sedan är det bara ett par timmar innan jag själv måste gå och knoppa in för att komma upp i vettig tid på morgonen och fungera optimalt om dagarna. Och den tiden ska jag hinna göra allt "barnfritt" på. Då ska man pula med papper, göra allt klart för morgondagen inkl ev ogjort hushållsjobb, och sedan tiden som blir kvar kan man sitta vid datorn. Allvarligt så det är ytterst sällan jag ser på en film eller läser en bok sedan jag skaffade dator :-o
Och det enda tv jag ser är i princip barnkanalen (älskar "småkryp" haha), nångång kan jag se lite på discovery typ.

Sedan det här med att skriva funderingar och sådant..
Endel är ju sådana att de älskar att ha 1000 bollar i luften, dvs ha en massa på gång samtidigt som sakerna snabbt görs och effektivt och de störs inte av att bli avbrutna.
Jag lyfter på hatten för dem, men är själv verkligen inte den typen av människa. Jag skulle bara få magsår;) Jag vill helst göra en sak i taget, få koncentrera mig på det och göra det i min takt (jag har turbo men använder den helst inte;) och få vara ifred, gillar ej att bli avbruten (nej jag har inte tänkt skaffa många barn haha)...

Jag älskar mitt barn och trivs i stort med mitt liv men det blir inte mycket nerskrivet så som det är nu nej.

Jaja, får se hur jag gör.

*

Party + snabbvisit på arken

Min mamsi är just nu över på besök, mycket trevligt.
Ikväll var jag på ett speciellt slags party:) Det var skoj, skrattframkallande och stundvis lite genant tyckte jag (är väl lite pryd kanske).
Hade eg tänkt gå hem sedan, men blev övertalad att joina till arken. Det var evigheter sedan jag var ut på krog senast, så jag tänkte att varför inte.
Det började med en stund köande till skränet från ett gäng fjortisar (fjortis är ju då inte en ålder utan ett tillstånd/beteende), sedan bar det av till dansgolvet. Golvet var lika kladdigt av utspillda drinkar som vanligt, och musiken var sämre än någonsin, inget jag blev sprallig av.
Jag kan inte påstå att jag saknat detta, att jag känt att jag missat något... Kunde typ lika gärna stannat hemma och tuttat (sömn är holy shit för mig så ska jag offra den ska d tammef-n va för nåt bra).
Vid 2-tiden drog jag och tre andra i sällskapet hemåt mot finström:)

Note to self: aldrig mer arken på en fredag. På lördagar är det 20-års åldersgräns plus att dansrestaurangen har öppet, säga vad man vill om dansband men det går iaf att samtala där, man blir inte döv.

Ps. Kom till sist efter en god stunds funderande på när jag varit på arken senast, först trodde ajg att det var 2007 någongång, men sedan kom jag på att jag var dit förra året under rockoff med vännen H, efter att the Refreshments spelat.

Hjälpa till sa Pulvret:)

Idag ha jag donat lite med foton. Har nästan aldrig tid med dem så jag är hopplöst efter, här är några pärlor från förra sommaren:)

Mammas lilla hjälpreda...

Moppa golvet..

Och "kocka":)

Detta gör han naturligtvis jätteofta ;) *harkel*

Jo jag blev lite inspirerad av detta inlägg:) Passade så bra med bilderna:)

*

Varit på sjukhuset

Lilla N pratar rätt otydligt och hamnade därför förut här i vintras för utredning om talterapi och nu för ett litet tag sedan även läkarbesök för check av tungband. Där konstaterades att tungbandet var för kort, och han fick tid för operation av detta.

Var på inskrivning på barnavdelningen igår e.m. och fick sedan fara hem, efter vägning och ett samtal.
Idag morse for vi tillbaka, utan frukost i magen, lilla N fick ett rum och vi tittade på akvariet och filmen wall-e, sedan var det dags för honom att hoppa i sjukhusskjortan och få lugnande och smärtstillande, och sedan åka sjukhussäng till op-avd. Där fick jag bära en tung o durrig liten N till op-salen.

När han sedan slocknat fick jag gå därifrån med värk i mammahjärtat. Sånt är det.

Fast hann bara fika en liten stund så var det färdigt och jag fick fara till uppvak och vänta på att N skulle vakna, vilket tog ett tag. När han vaknade var han inte fullt så munter. Efter en stund varde sängåkning tillbaka till barnavd, och sedan den utlovade glassen:)
Efter en stund fick N stiga upp och leka med småbilar:) Osså var det lunch som vi fick äta i det mysiga köket. Dit kom också läkaren och berättade att allt gått bra och att det blivit ett par stygn.
Sedan blev det påklädning och borttagning av kanylgrunkan som N fått i foten och som han inte alls tyckte om. Efter det fick vi fara, och tjoppade till leksaksboden som jag lovat, lilla N valde en Emma-bok och en Blixten McQueen bil:)
Sen for vi hem och la oss och vila och slocknade som tårtljus för ett par timmar haha.

Vilken gullig personal på barnavdelningen och på op:) Jag har aldrig varit dit förut varken sj som liten eller med N så jag hade ingen aning om vad man kunde förvänta sig. Mysigt på barnavdelningen också.

Inne i operationssalen fick N några klistermärken, med bilar förstås, och när vi for från opavd fick N ett diplom:) Sedan fick han också en liten kramiselefant.

Nu är vi bara hemma och tar det lugnt, lilla N mår bra fast han är lite trött nog, och kramiskaninen Diesel-Doris som var med från början till slut mår också bra:D

*